.

Jag blir så sur när folk verkligen inte tar en på allvar. Och blir så sur på mig själv. När någon man tycker om gör något dumt så säger man åt personen att dra åt helvete och jag menar verkligen det. Men ändå när jag har lugnat ner mig så saknar jag den och svarar eller hör av mig ändå. Hatar när mina känslor styr vad jag gör, jag brukar alltid hålla det jag säger men det går verkligen inte. Iallafall den här personen gör bort sig hela tiden men fattar inte det själv. Och tar inte på allvar när jag blir arg och tänker antagligen "sådär säger hon bara nu för att hon är arg". Åh så trött på det, från och med nu ska jag hålla det jag säger och aldrig mer ta skit i onödan. För om någon inte kämpar för mig så är jag ju inte viktig, och vad ska jag då med den människan till? Förstår mig verkligen inte på folk, aja fuck that, va fri och se glad ut! ;)